Är det träningshets?

Skulle skrivit om detta förra veckan när det var aktuellt med debatten men tar det nu istället. Jag slog på tv4s morgonprogram en dag och möttes av en diskussion kring dagens ”träningshets”. Diskussionen i sig känns onödig när forskning visar att vi faktiskt är mer stillasittande än någonsin, och att det bidrar till en sämre hälsa. I nummer 34 av Läkartidningen kan man läsa att ”Längre stunder av stillasittande, oberoende av övrig medel- och högintensiv fysisk aktivitet, ökar risken för flertalet av de stora folksjukdomarna och förtida död”. Debattören Rebecca Weidmo Uvell (lite kul att hon inte gillar folk som går långsamt på stan, samtidigt som hon stör sig på folk som springer och ” flåsar förbi dig på trottoaren när du försöker balansera tunga påsar från Ica på barnvagnen. Du är svettig efter att först ha skyndat från jobbet och sedan krånglat på barnen overaller. Du krockar nästan med dem.”). Hon stör sig på att arbetsgivare vill göra aktiva saker på kick- offen och att folk skriver om vad de tränar på sin facebookstatus…Sedan tar hon upp det här resultatet som visar att överviktiga (utifrån BMImåttet) lever längre än normalviktiga. Är man utbildad inom friskvård under 2000talet så vet man att BMI inte är ett tillförlitligt mått. Det kan vara missvisande om man är väldigt muskulös= högre BMI, väldigt lång eller om man är barn/ungdom. Så dessa ”överviktiga” personer kan i själva verket vara vältränade personer med mycket muskelmassa i förhållande till sin längd. Men Rebecca är journalist och jobbar inte med hälsa så jag kan förlåta hennes okunskap inom området. I tvklippet nämner hon även att hon tycker att ”intresset för hälsa har spårat ur” och ”behöver nyblivna mammor verkligen tänka mer på sina kroppar än vad de redan gör?”. Och jag blir förbannad! Jag  tycker att det är jättebra att folk börjar bry sig mer om sin hälsa och tänka på vad de stoppar i sig (och varför!) och att de rör mer på sig. Att komma i form ÄR viktigt för en nybliven mamma (för de flesta iallafall) och det ÄR viktigt ur ett hälsoperspektiv också, så att man orkar vara en stark/glad/tålmodig mamma. Jag skulle vilja tipsa dig, Rebecca, om att börja röra på dig lite mer så att du själv ser fördelarna med träningen och så att du slipper tycka det är så jobbigt att bära ICAkassar och samtidigt dra en barnvagn. Och fram för allt, så att du slipper störa dig så mycket på folk som vill leva ett aktivt liv.

Läs det här

Igår lade Olga ut ett inlägg som verkligen kändes såå rätt. Läs själva här. Har själv haft kunder som stirrat sig blinda på siffrorna på vågen, istället för att se alla framsteg de gjort. Men vi kvinnor (jo det finns en del män som tänker som kvinnor också, men de är inte många..) är väl experter på att se alla ”fel” man gör eller att inte kunna se de framsteg vi faktiskt gör. Vi fokuserar mer på det vi INTE fått gjort och det vi INTE uppnått. Så även jag. Men just vikten, alltså siffrorna som visas när du ställer dig på vågen…Just dem siffrorna skiter jag i fullständigt. För det är sedan jag slutade bry mig om dessa siffror och istället började fokusera på att bli stark och må bra (sätta upp mål med min träning och att äta av allt, men inte varje dag) som min kropp började svara positivt. Och det är detta jag försöker dela med mig av till mina kunder och till alla som är mottagliga för min kunskap. Stirra er inte blinda på vågen, släng ut den om det så behövs! Och börja ät. Apropå att äta så är jag fortfarande sjuk. Jag har ingen som helst aptit och äter mest för att jag vet att jag måste ha energi till att orka vara mamma och för att bli frisk. Äter i vanliga fall 5-6 ggr/dag men är glad om jag fixar 3 mål/dag just nu. Har ingen feber längre i alla fall, så det går framåt 🙂 Jag hoppas att jag är helt återställd efter helgen för nu är jag riktigt less på att vara sjuk.

Håll er friska där ute!

Personlig träning online

Tänkte gå igenom vad det här egentligen innebär och för/nackdelar med dessa tjänster. Nu för tiden är det ”inne” att köpa en sådan här tjänst. Både för att man sparar tid, och pengar. Det är ett enkelt sätt att komma igång med sin träning och med sin nyttiga kost. Om vi tar det positiva först:

Fördelar med PT online:

1. Det är billigare än om du skulle köpa en timme med en personlig tränare. En timme med en personlig tränare kostar allt mellan 600- 1000kr/h. Detta gäller i storstäderna, där konkurrensen är större. En PT- online tjänst kan kosta allt ifrån, i mitt fall, 950 kr/ 6 veckor (!) eller 1500kr/ 12 veckor.

2. Du får feedback på din kost och din träning, med förslag på förbättringar, minst en gång i veckan.

3. Du får välja om du vill ha ett hemmaprogram eller ett träningsupplägg för gymmet. Jag brukar göra ca 3 olika program till mina kunder, beroende på vad de har för mål. Vissa vill ha upplägg som de kan göra både hemma och på gym.

4. Du kan träna utifrån din egen planering och är inte beroende av att PTn ska ha en ledig tid att erbjuda dig.

5. Du blir medveten om vad du stoppar i din mun

6. Du lär dig otroligt mycket om hur din kropp fungerar med hjälp av rätt kost och anpassad träning

Nackdelar:

1. Du har ingen som står och skriker åt dig att ta i lite extra, eller ge dig den sista sparken i baken för att orka göra två extra armhävningar. Det blir lätt att ”fuska”.

2. Om du har ätstörningsbeteenden, eller behöver prata mer om din kostsituation så blir det begränsat med mejlkontakt. Det kan även uppstå missförstånd när du får feedback  med kosten, om du inte är mentalt redo att göra din livstilsförändring. Det blir lätt att man tar en mindre positiv feedback personligt, istället för att ta det som en lärdom.

3. Om du inte är redo att göra jobbet själv så ska du INTE välja PT online. Det är bara waste of money (och min tid!).

4. Risken att du gör övningarna fel, och kanske t o m skadar dig är markant högre när du inte har en fysisk PT som kan kolla din teknik.

Min egna erfarenhet av att ha använt mig av den här tjänsten är bara positiv. Det enda som var jobbigt var att man var tvungen att skriva ner exakt allt man åt. Det tog tid och var inte speciellt kul, men otroligt lärorikt när man insåg vad det var man missade i sin kost. Jag fick mig dessutom en ordentlig tankeställare under den här tiden, då jag i min iver att börja jobba för fullt efter min mammaledighet, jobbade så mycket att jag inte ”hann” äta. Vilket man så klart alltid gör, om man planerar.

Jag har nu själv erbjudit dessa tjänster i några månader, med otroliga resultat för mina kunder. Det bästa är när de inser att de kan äta så mycket mer, och må så mycket bättre, om de äter så naturlig mat som möjligt. Utan dieter eller förbud. För om det ska hålla i längden så måste man kunna leva med sin nya livsstil, oavsett om man blir bortbjuden på kalas, middag, släktträff osv. Att lära sig att bara för ”alla andra äter fikabröd varje dag”, då behöver DU inte göra det. Det handlar om att lära känna sin egen kropp och att vara snäll mot sig själv. Inte tänka ”förbud” och få ångest över att man varit på kalas och gått lös på bullbordet. Att man faktiskt VÄLJER att äta det man äter och att ingen annan kan tvinga en att äta/inte äta något. Att DU har makten och kontrollen över maten.

Sedan handlar det om att bestämma sig för hur man vill må. Att utseendet är viktigt för många är det inget snack om. Men om man inte är beredd att äta/träna som man bör för att få ett ”sexpack” eller en deffad kropp. Varför ska man ens sätta upp det målet?

Och borde inte det viktigaste vara att få vara frisk och stark, livet ut?

Dagens mamma!

Jag är egentligen inget stort fan av Pink, men jag tycker att hon är en stark kvinna och nu även mamma. Hon är också en hälsosam förebild, i mina ögon, kroppsligt sett. Hon ser stark ut och måste ha en grym kondition för att orka göra ett sådant här uppträdande!

Hon har även tagit det lungt med att komma i form efter sin graviditet och (till skillnad mot andra kändismammor), som ni ser, tränat upp sig till en stark kropp igen! Jag önskar att fler mammor fokuserade på att bli starka och stabila i sina kroppar FÖRE att fokusera på att gå ner i vikt. På utbildningen för 14 dagar sedan så nämndes 1 år (år!) som ett bra mått på att ha gått ner alla kilon efter en graviditet. För vissa går det fortare automatiskt, men man ska inte stressa med vikten för mycket tycker jag. Tänk även på att huden behöver tid på sig att återhämta sig så vill man inte ha en hängande påse som mage så bör man fokusera på att stärka upp transversus (den djupa tvärgående magmuskeln som ”lappar ihop” en magmuskeldelning) med hjälp av plankövningar bl.a och minska i vikt successivt.

Dagens snackis…

Då jag sedan länge slutat läsa många bloggar p g a tidsbrist så fick jag istället via facebook reda på vad en viss bloggerska skrivit om en tjej i en SATS reklam. Jag tänker inte länka till hennes inlägg för hon lär redan ha slått besöksrekord för detta år med just det här inlägget. För att göra en historia kort: Bloggerskan irriterar dig på att SATS använder sig av tjejen på bilden här under, i en av sina reklamaffischer. Hon menar på att det är väl INGEN som vill se så ”tjock” ut och att alla borde ju vilja väga 55 kilo och vara SMALA. Och jag kan liksom bara sucka. För den här bloggerskan är så jävla smart! Smart på så sätt att hon provocerar folk och på så sätt får utrymme i media. Alldeles för mycket utrymme för att tycka och tänka och slänga ur sig helt idiotiska saker. Jag tycker synd om hennes son och hennes familj överlag. Jag HOPPAS att hon inte är en sådan hemsk människa som hon verkar vara.

Och jag hoppas att tjejen på reklamaffischen har såpass mycket skinn på näsan och självkänsla att hon inte orkar bry sig om idiotiska utlägg.

Nej, alla vill eller KAN inte väga 55 kilo. 55 kilo kan vara ok för en person som är 160 cm, men alldeles för lite för någon som är 175 t.ex. Sedan är det en siffra. En jävla siffra som inte säger NÅGOT om hur stark personen i fråga är. Alla har inte som mål att vara tokdeffade, ha synliga muskler eller ha platt mage. Om man har det som mål så fine, men det ger ingen rätt att trycka ner en annan person! Live and let live säger jag.

Over and out

Sluta få skuldkänslor!

Det här med att få skuldkänslor för att man äter godis och bullar eller annat onyttigt…varför? Så vitt jag vet så är det ingen annan som kan tvinga en att äta sådant, och om du då själv VALT att stoppa det i dig, varför få skuldkänslor?

Det finns INGEN i denna värld som äter helt PERFEKT 24/7. Inte ens folk med magrutor. Folk med magrutor tar oftast en hel del preparat för att orka träna så HÅRT som de gör och samtidigt ligga på ett kaloriunderskott. Men detta är något de gör i perioder. I alla fall de som tävlar. För jag tror inte att det finns någon som ORKAR leva så strikt 365 dagar om året. INGEN!

Själv tänker jag att om jag äter 80% bra så kan resterande 20% få vara sådant som jag i normala fall inte äter. Det handlar om att hitta en balans. Men jag erkänner att även jag kan få skuldkänslor när jag köper något onyttigt och ser mig om så att det inte står någon jag känner i närheten när jag köper det. Detta är något vi alla måste jobba på. För det här med att ändra livsstil handlar ju om att göra det för livet. Och sådant tar tid och är en pågående process i mitt fall. Jag har lärt mig otroligt mycket om hur min kropp fungerar under alla år som jag kämpat med min vikt och är oerhört glad att jag nu kommit till en punkt där vikten inte är det som betyder något för mig. För mig är det viktigare att känna mig stark och vältränad, orka med min vardag och att få vara frisk i både kropp och själ. Men det är svårt och finns inga genvägar för att ta sig hit, till ”den ljusa sidan”. Man måste ta tag i sina problem, både kostmässigt, träningsmässigt, men framför allt mentalt.

Och, det viktigaste av allt: Att våga tro på sig själv längs vägen och att skaffa professionell hjälp om så behövs.

Så, från och med nu kan vi väl enas om att vi äter medvetet och slutar få skuldkänslor?

Sant!

Något som många överviktiga människor går runt och ”skyller på” är att de har ett kraftigt benstomme och att det är DÄRFÖR de väger så mycket som de gör. Jag har ett minne av att jag då som 14 åring gick till skolsyster för att väga mig och att jag började storlipa när jag såg siffrorna. Att väga nästa 70 kilo som 14 åring är INTE kul. Och kanske var det p g a mina tårar som hon sa: ”Men du har ju kraftigt benstomme, det är därför du väger så mycket”. Efter det följde i alla fall en intensiv period av att föra matdagbok (jag åt vitt bröd med sylt på istället för mörkt bröd med pålägg. Det innehöll ju mindre kalorier…) och långa promenader varje dag. Den där ”kraftiga benstommen” måste då ha blivit rejält förtunnat då jag nu väger mer än 10 kilo mindre….Och äter mer än någonsin gör jag också TÄNK om jag vetat då, vad jag vet nu. Då hade jag kanske också längtat tillbaka till min tonårstid (nu ryser jag mest vid tanke på den..). Istället är jag glad åt att livet och kroppen tycks bli bättre med åren 😀

Så, fett är fett. Bli medveten om vad du stoppar i dig och hur mycket du rör dig om dagarna. En frisk och glad kropp är INTE en överviktig kropp. Oavsett vad folk som är överviktiga säger. Innerst inne tror jag att alla vill vara friska och orka med sin vardag utan problem.